fredag 17 mars 2017

Använd inte täckbark till Rhododendron!

Jag har skrivit om det förut att täckbark under Rhododendronbuskarna är direkt olämpligt. Överallt kan man läsa om detta "goda råd" om att täcka marken under Rhododendron med täckbark för att slippa ogräs.

För Rhododendron räcker det inte enbart med ett lägre pH värde i planteringen, minst lika viktigt är att jorden är porös och syrerik. Man skall kunna trycka ner näven i jorden och den lämnar efter sig ett djupt avtryck. Täckbark blir alldeles för kompakt för buskarnas ytliga rötter och det kommer att synas på plantorna som inte kan utvecklas optimalt. Försvagade plantor blir också lätta offer för sjukdomar.

Det är heller inte sant att täckbark förhindrar ogräs även om marknadsföringen påstår det, om det finns rotogräs kvar i marken kommer de att växa genom barktäcket. Möjligen hindras ett och annat fröogräs att slå rot men har man gjort ett gott underarbete blir ogräs aldrig något bekymmer.

Ett annat bekymmer med täckbark och Rhododendron är att risken för svampangrepp ökar. Massor av svampar lever av dött organiskt material såsom täckbark och Rhododendron är känslig för svampangrepp så det är verkligen att utmana ödet. Dessutom förbrukas mycket kväve vid nedbrytningen av det grova materialet så kvävebrist kan uppstå och bör kompenseras. Låt täckbarken hamna där den passar bäst, som ett mjukt och trevligt underlag på gångar.

Rhododendon skall toppdressas med grov torv och inte med torvströ som är hårt nedbruten, billig torv som kan gegga ihop vid kraftig nederbörd och dessutom snabbt sjunker ihop. Dyra växter och billig jord är en dålig kombination och kommer aldrig att ge det önskade resultatet.

Varje vår fyller jag på material i planteringarna, jag använder mig oftast av Rhododendron jord som är något enklare att hantera men det blir ett dyrare alternativ än grov torv. Vid anläggning av nya partier används grov torv blandat med grus, kompostjord, naturgödsel och/eller barrförna.

I går blev det första partiet toppdressat, allt skräp som ramlat ner under vintern ligger kvar under men det blir snabbt snyggt och prydligt att titta på.


Samma sak gäller även för ljung, toppdressa med grov torv eller Rhododendronjord. Även om pH värdet på täckbark förmodligen är rätt blir konsistensen fel.

Nu är det också dags för Calluna vulgaris, höstljungen att få vårfrisyr, det är nödvändigt att klippa ner den varje vår för att plantan skall hålla sig fin och tät. När ljungen är friserad fyller jag på med Rhododendronjord, sedan krävs inga större arbetsinsatser under säsongen.



Här en länk till Niels Skjöldbergs blogg Rhodospecialisten som åter en gång varnar för täckbark

torsdag 16 mars 2017

Visst är det våren som är på gång

..även om det ännu inte är vår enligt meteorologisk definition för i morse var det - 2 grader och tjälen biter sig fast i torvpartierna. Men i måndags anlände ormvråken, hackspettarna trummar in sina revir och mesarna överröstar varandra för att fånga den skönaste damen så något är på gång.

Snödropparna som trängde upp genom snön har nu blivit av med istäcket


Cyclamen coum vårcyclamen har överlevt sin andra vinter här, fyra blomstänglar just nu


Vårljungen blommar för fullt Erica carnea `Praecox Rubra´


Erica carnea `Weisse Perle´


Köpt som Leucojum aestivum `Gravetye Giant´ men jag tycker inte det stämmer, den saknar de gröna fläckarna på kronbladen.



Mossplanteringarna är dekorativa på våren när inget annat konkurrerar med grönskan




tisdag 7 mars 2017

Om torv

Bild från Wikipedia
Beroende på vem man frågar så får man olika svar om torv är förnybart eller en fossil produkt. Internationellt klassas torv som fossilt bränsle i samma kategori som olja och gas, jag delar den uppfattningen att torv är en ändlig produkt eftersom det tar hundratals år att återskapa torv.

Myrar eller torvmossar är områden som endast tillförs vatten och näring via nederbörd till skillnad mot kärr som är mottagare av vatten även från fast mark. Torv är en organisk jordart som bildas genom långsam nedbrytning i en syrefattig miljö, anaerob nedbrytning. Den består av döda växtdelar och djur, i huvudsak vitmossa - Sphagnum.

Sverige är rikt på torvmossar och idag sker utvinning på drygt 10.000 ha, stora mängder torv exporteras till andra länder. Torv som energikälla har funnits länge och idag matas våra värmeverk med torv. Först så sent som på 50 - talet uppstod en marknad för jordförbättringsmedel och odlingstorv, all plastförpackad jord som säljs idag har torv som bas.


 Utvinning och förbränning av torv har naturligtvis en negativ påverkan på miljön. Växttäcket på myren skalas bort och marken dikas ut. Trafiken med tunga fordon och maskiner kräver vägar genom naturen. Vid förbränning sker utsläpp av växthusgaser och försurande ämnen som svavel- och kväveoxider. Torrläggningen av myrar ökar syretillgången och nedbrytningen sätter fart och precis som vid kalhyggen kan den skadade marken inte längre hålla kvar sitt kol. För att återställa en förstörd mosse krävs att samtliga diken läggs igen och att vattennivån sakta höjs.


 För naturen och allt som lever där är torrläggning av mossar en katastrof, förutsättningarna för livet försvinner. Miljön är mycket speciell för de växter och djur som är beroende av våta miljöer.


Torv är en näringsfattig produkt och plastpåsarna med jord är därför i viss mån näringsberikade och kalkade och skall inte förväxlas med ren torv som vi använder till våra surjordsplanteringar. 

Den översta torven som bryts i en mosse är mörk och hårt nedbruten, något av en restprodukt som säljs dyrt, skräp för dyra pengar.  Hårt nedbruten torv används ofta till stallströ men är inte lämplig i odling, den sjunker snabbt ihop.

Det finns en märkning för torv, en klassifficeringsmetod där bokstaven H följt av en siffra från 1 till 10 anger humifieringsgraden. H1 - H4 kännetecknar låghumifierad ljus torv medan H6 - H10 är hårt nedbruten torv. För surjordsrabatter är den hårt nedbrutna och billigare torven ett dåligt alternativ. 


Bilderna är från några av de surjordsplanteringar som finns här i trädgården. Som miljövän och en stor fantast av surjordsväxter är detta med torv ett olösligt dilemma som ständigt skaver i samvetet. Här finns tre stora komposter som producerar jord varje år men för att åstadkomma en surjordsrabatt finns inget alternativ. Torven är oumbärlig för dess vattenhållande egenskaper samt den buffrande effekt den har på pH värdet. Jag avstår från mycket både av miljö- och klimatskäl och upplever inte det som uppoffringar men här får jag nog leva med det dåliga samvetet tills det kommer ett bättre alternativ än torv för mina surjordsväxter.

lördag 4 mars 2017

Från Hagtorpet intet nytt..

Daphne mezereum tibast
Gråvädret har dominerat denna vinter, snöfattigt och en temperatur som pendlat mellan några minusgrader på natten till några plusgrader dagtid.

Natten till igår föll ett snötäcke som gjorde omgivningen något ljusare igen. Varmgrader på dagen så snön smälte undan men tacksamt ändå för den snö som faller.

Stora rubriker igen i veckan om den hotande vattenbristen som blir resultatet om vi inte får kraftigt med nederbörd de närmaste veckorna. Avsaltningsanläggningar byggs på en del håll men processen med avsaltat havsvatten är energikrävande och energi kostar pengar. Dyrt vatten som  prioriteras för dricksvatten.

Den milda vintern har gjort att en hel del vårarbete i trädgården är avklarat men ännu har inte tjälen släppt taget i marken. Torven tinar sent så jag är tacksam att inte vårsolen bränner på de städsegröna växterna. Ett säkert vårtecken är ändå  svanplogarna som, ivrigt diskuterande, flugit över oss varje dag den senaste veckan. Annars är det snålt med vårtecken, några försiktiga krokusar tittar upp genom snön.


Den tappra Helleborus niger tvingar sig fram genom den isiga snön. 


 Hamamelis x intermedia `Diane´ trollhassel blommar nu för fullt.



 Picea pungens `Iseli Fastiagate´ med smältande snö i barren.


Våren besegrar alltid vintern till slut och innan den infinner sig hoppas jag på en riklig nederbörd i form av snö eller regn. Just nu ser allt så grått och trist ut, här framsidan av trädgården.



fredag 24 februari 2017

Vatten - vårt viktigaste livsmedel

Nu i veckan föll drygt 3 dm snö över landskapet, det andra riktigt ordentliga snöfall vi haft under hela vintersäsongen, det motsvarar ca 30 mm regn. Inte mycket men bättre än ingenting alls och våren skall inte infinna sig än här i våra nejder, det är trots allt bara februari.


Varmare och längre somrar, soligare höstar, snöfattiga vintrar och tidigare vårar låter som en dröm men det är snarare en mardröm. Det går ett stråk av torka längs ostkusten, inklusive Öland och Gotland upp till Norrlandskusten som ett resultat av de senaste årens knappa nederbörd. På Öland och Gotland saknas ett helt års nederbörd och vattenmagasinen är hårt ansträngda.


Grundvatten bildas under de kalla månaderna eftersom nederbörden under sommaren tas upp av växtligheten eller avdunstar. Enligt Statens Geologiska Undersökningar SGU väntas nya geografiska mönster när det gäller tillgången på grundvatten i spåren av klimatförändringar. Vi ser det redan nu, den ojämna fördelningen av nederbörd där vissa områden drabbas av översvämningar och skyfall och andra områden drabbas av förödande torka. Extrema nederbördsförhållanden som skadar den globala livsmedelsproduktionen i världen.

Vi här i Norden är bortskämda med ett överflöd av rent vatten, vi reflekterar överhuvudtaget inte över sparsamhet när det gäller vattenförbrukningen. Men den bistra sanningen är att när uttagen är större än tillförseln under lång tid kommer grundvattennivåerna att sjunka permanent, något som redan hänt vid Medelhavet och på många andra ställen i världen. Vi vet att endast 2,5% av planetens vatten utgör  sötvatten och övervägande delen av det är bundet i is, då är det inte svårt att förstå hur känslig vår tillgång till rent vatten faktiskt är. 


Bristen på rent vatten kommer att ställa stora och omvälvande krav på stadsplanering framöver. Färre hårdgjorda ytor i städerna så regn kan infiltrera marken, anläggning av dammar och våtmarker så att nederbörden når ner till grundvattnet vilket är en direkt motsats till den utdikning av naturmark som skett under decennier och som lämnat så mycket förstörd natur efter sig. 

Inte om, utan när vi står inför akut vattenbrist så är det våra trädgårdar som kommer att drabbas först tillsammans med poolanläggningar. Vatten till hushållen och till djuren på bondgårdar är prioriterade områden. Förbud att fylla poolen och bevattningsförbud i trädgårdar och på gräsmattor kommer att vara de första åtgärderna som myndigheterna beslutar om.

Det blir oerhört viktigt att hitta nya lösningar för att spara vatten och att ta tillvara all nederbörd. Jag har tänkt mycket på hur jag kan förse trädgården med nödvändigt vatten men idéerna flödar inte, jag har förstås vattentunnor som jag samlar vatten i men med tusentals växter i trädgården är och förblir det endast ett begränsat komplement. Goda idéer mottages gärna!


Grundvatten nivåer i februari 2017 - karta från SGU  Statens Geologiska Undersökningar

måndag 20 februari 2017

Inte vår men..

Adonis amurensis `Beni Nadeshiko´
..det börjar hända saker i trädgården. Nu har vi haft mulet väder två dygn med plusgrader även nattetid och det är önskeväder just nu. I morse föll det lite fukt men det orkade inte regna. Just nu är den mest kritiska tiden för städsegröna växter, stark sol och minusgrader på nätterna brukar innebära skador. Tjälen sitter hårt ännu men ett uppfriskande regn skulle göra gott, tyvärr har meteorologerna lovat snö i veckan.

Jag har nästan städat klart i trädgården, det mesta är nerklippt förutom några Clematis och  prydnadsgräsen som får stå kvar ännu ett tag. Gångarna städade från allt skräp som fallit under vintern, nu återstår bara att fylla på ny jord på alla planteringar och sedan gödsla när det börjar växa på riktigt. Guldadonis på bilden är först ut, varje år, men i år är det ovanligt tidigt. Jag vet inte hur den bär sig åt, den växer genom tjälen i marken. Bara ca 2 cm på ytan av jorden har tinat.


Hamamelis x intermedia `Diane´ hybridtrollhasseln är också tidig med sina blommor i år. Ännu är det bara några enstaka av de märkliga blommorna som slagit ut.




Helleborus niger har blommat oavbrutet sedan senhösten. Ibland har den hukat under snön men så fort snön försvinner slår flera blommor ut - inget vårtecken men en mycket märklig växt.


En okänd julros som inte alltid klarar vintern, blir det en hård köldknäpp så fryser den ner. Den återkommer alltid men hinner inte blomma. I år hoppas jag den klarar sig om mildvädret står sig.


Euonymus planipes  körsbärsbenved är tidig med sina knoppar, en väldigt trevlig växt under hela säsongen, från bladutspringet tills de röda frukterna som liknar små hattar kommer på hösten.


Rhododendron `Web´s Bee´ en korsning mellan R. yakushimanum och R. proteoides, båda arterna är populära vid hybridisering av Rhododendron. Jag får erkänna att jag inte vet om denna märkliga uppenbarelse är blom- eller bladknopp, lustig ser den ut oavsett vad det är.


R. `Elizabeth Lockhart´ en williamsianum hybrid som är odlingsvärd, ganska långsamväxande med kompakt växtsätt.  När de nya bladen kommer på våren är de skarpt mörkröda - tjusigt skådespel!

R. calophytum - paraplyrododendron skall bli en gigant när den är vuxen. Tyvärr tror jag inte den någonsin blir det här eftersom den är på gränsen för sin härdighet. En del vintrar har den tagit riktigt stryk och släpper sina blad på våren men bladknopparna har överlevt och den kommer igen. Om den hårda kylan håller sig borta för i år så kanske den klarar sig i år med de gamla bladen i behåll. Den har, enligt min mening, ett av de vackraste bladutspring i rododendronvärlden. 


lördag 18 februari 2017

Med fokus på barr

Jag tränar på att bli en bättre fotograf  och testar några nya inställningar på kameran. Det var kallt ute i trädgården och några vårtecken är svårt att hitta men de trogna, städsegröna barrväxterna står ju bara där och väntar. Visserligen är det inte heller deras snyggaste uppenbarelse just nu men de duger gott att träna på. Vid första anblicken ser de flesta ganska likadana ut vid den här tiden på året men tittar man genom kameraögat så är de alla mycket speciella och unika individer.

Pseudotsuga menziesii en dvärgform av Douglasgran


Pinus nigra `Nana´ dvärgform av svarttall


Chamaecyparis nootkantensis `Green Arrow´ nutkacypress


Pinus baksiana `Schneverdingen´ dvärgform av baksianatall - här har fåglarna kladdat ner tallen


Pinus strobus `Torulosa´ weymouthtall


Picea abies `Zillertal´ dvärgform av gran



Picea abies `Waldbrunn´ dvärgform av gran


Cryptomeria japonica `Jindai´ japansk ceder



Abies veitchii `Rumburk´ dvärgform av Fujigran - här blev bakgrunden inte bra.